Ja vem fan behöver kärlek? Det finns så många negativa sidor med kärlek, jag minns. Jag minns alla gånger jag blev så förargad på honom för att han inte tvättade, för att han inte städade eller diskade. Jag minns de gånger jag kände mig sviken och besviken på honom. Jag minns alla gånger jag kände mig ratad av honom, alla de gånger han inte ville ha sex. Sex är väl inte så viktigt i ett förhållande? Det måste väl finnas andra saker som är bra mycket viktigare? Vänskap? Samhörighet? Kärlek? Respekt? Omtäksamhet? Lojalitet?

Allt detta är ju oerhört viktigt och sex är verkligen inte viktigt om man har ett fungerande sexliv, men när det inte fungerar som det borde... När den ena parten ständigt känner sig ratad, när man inte känner sig åtrådd, önskad, känner sig kvinnlig... Ja då har sex en enorm betydelse. Helt plötsligt blir sex, eller frånvaron av sex, det enda som betyder något. Frånvaron av denna närhet sprider sig till allt, till och med till den lilla obetydliga odiskade kaffekoppen som står på diskbänken.

Tjatig på det mesta, surkärring och bitter? Ja, det vet jag att jag blev. När jag ledsnade på att vara ledsen och känna mig ratad, när jag lesnade på att känna mig som fullkomligt oattraktiv blev jag elak. Jag tolererade inte längre att jag skulle behöva betala för hans oförmåga, hans ovilja. Efter att jag anklagat och rannsakat mig själv om och om igen orkade jag inte mer. Jag ville inte längre ta på mig skulden för hans ovilja att ha sex med mig. Då blev jag hemsk, jag tryckte på alla hans knappar, jag var vedervärdg.

Missförstå mig rätt, han var och är en underbar människa och man. Jag älskar honom fortfarande men numera som vän, mer som en familjemedlem än som mannen i mitt liv. Han var väldigt omtänksam, kärleksfull och sökte mycket närhet... bara inte sex...

Han var min allra bästa vän, han var den enda vuxna människan som sett alla mina jag, som fått äran eller oturen att känna hela mig. Han var den människan jag först av alla tänkte på när något roligt hänt mig, han var den första jag ville prata med när något tråkigt hänt. Jag kunde lite på honom fullkomligt när det gällde allt utom sex...

När det efter nio år tog slut bönade och bad han om en andra chans, en chans han fått så många gånger. Han sjukskrev sig från arbetet i en hel vecka och visste inte vad han skulle ta sig till. Det var det värsta jag någonsin har gjort. Att yttra orden, att såra någon jag älskade så mycket gjorde mig så ont. Beslutet var dock redan tagit, det fanns inte längre någon återvändo. Snart trettio år och inget sexliv? Nej så ville jag inte leva mitt liv, så kunde jag inte se mig själv i ytterligare tio år.

Jag och mitt ex hade kontakt som vänner i ungefär ett år efter att vi separerat. För min del var det ju aldrig någon större skillnad. Bristen på sex de senaste åren gjorde ju att vi redan var där... Tyvärr kände mitt ex inte alls likadant. Han orkade tillslut inte bibehålla vår vänskap, han klarade inte av att bibehålla vår kontakt så idag har vi ingen kontakt alls.

Jag saknar honom, jag saknar min allra bästa vän, han som känner alla nina jag. Jag saknar vår gemenskap, våra samtal, våran närhet. Jag vill ha honom precis som han var om jag kunde addera ett fantastiskt sexliv, eller åtminstone ett fungerade sådant. Jag saknar den totala samhörigheten, jag saknar kärleken.

Jaaaa, jag behöver kärlek, jag vill ha den och jag vill inte behöva kompromissa bort mig själv för att få den. Jag saknar ett förhållande efter 3,5 år som singel, jag saknar omtänksamheten, närheten, vänskapen, samtalen, lojaliteten, vetskapen om att han alltid finns där för mig, finns där som ett orubbligt berg. Jag saknar känslan av att vara någons allt, någons första prioritet. Jag saknar att ha någon att lägga min energi på. Jag saknar att ha någon som vill, orkar och törs möta alla mina jag. Jag önskar jag hade någon att öppna mig för...

Ja kärlek ja, jag behöver den! Jag vill ha den, men jag vill ha den stora kärleken och jag är inte villig att på något sätt kompromissa. Vill han inte ha mig lika mycket som jag vill ha honom eller tvärt om, då är det inget för mig att satsa på. Kärlek fullt ut eller inget... Jo kärlek behöver jag verkligen!

 

Veronica

16 april 2009 08:04

Berättade han någonsin varför han inte ville ha sex?
Känslan av att känna sig ratad gång på gång är inte bra för någon. Det är klart att det till slut måste ut på ett eller annat sätt och oftast på ett dåligt sådant.

Även om det gjorde ont att såra honom, att inte få dela liv med honom totalt så var det nog det bästa för er båda. Ingen av er kan ju ha mått bra av det hela.

Tack för ett starkt inlägg!

 

Mary

16 april 2009 19:48

Tjaa alltså vi pratade en hel del om det men det var nog mest så att han inte hade det största behovet och dessutom var han lite lat, bekväm... Det var ju inte så att vi aldrig hade sex, men det blev mindre och mindre med tiden.

Du har så rätt så, det hade inte varit bra för någon av oss att stanna kvar, men det gör ont att göra någon illa så.

Tack själv och kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

NU har jag registrerat mitt företag! Wiiiii!!! Det är dock inte helt säkert att jag startar det ändå, men eftersom jag vet att det kan ta en hel oändlighet innan man får sitt företag registrerat och innan företagsnamnet godkänns har jag fått rådet at...

  I fredags var jag ute och åt lunch med en kund till mig. Han har köpt tidigare och kommer förmodligen att köpa igen. Vi har fått en riktigt bra kontakt redan från första stund och han är en sådan som verkligen kan prata. Han pratar till och med mer...

Lena Endré är helt fantastiskt vacker och dessutom en av Sveriges bästa skådespelare. Jag bara älskar denna reklam och reklam är annars något jag inte alls brukar tycka om...   ...

  Plats: Systembolaget, kassa 3, Vasagatan, Stockholm Tid: Torsdag den 14 maj 2009, 18:09   Tänk er senariot... när jag kommer fram till kassan är det kanske sex personer före mig i kön. Det finns bara en kassa öppen och den som står näst i kön för a...

  att TV-kvällen är så lång. Först Uggly Betty klockan åtta, därefter Desperata... men den tittar jag mest på i brist på annat. Sen kommer Christine, visst är hon väl underbar? Sist men inte minst Brothers and sisters, en av de bästa serierna ever......